Märkligaste flygningen
Idag flög vi flera flyktingfamiljer till Köpenhamn som skulle vidare ut i Norden.
Det var ju semesterresenärer med på flyget också och det blev verkligen en krock mellan två världar.
Medan jag kramade om en ung 2 barns mamma som verkade vara utmattad och flygrädd så ville äldre pensionärer ha en kudde att sätta i ländryggen. Medan jag försökte roa gråtande och trötta 3 åringar ville en tredje ha mer socker till kaffet..
Vid ett tillfälle kom det bak en äldre amerikans herre till mig. Han var säkert 2 meter lång, med stor rund mage och skepparkrans. Så frågade han mig om det verkligen var flyktingar som var ombord.
Min första tanke var, åh nej. Nu ska han klaga över att barnen inte sitter stilla eller de förstör hans matlust att folk sitter och gråter.
Men istället började stora tårar rinna nedför hans röda kinder och vi stod och snyftade tillsammans en stund.
Fint och sorgligt på samma gång liksom.
Svårsmält tycker jag. Det här var sista flygningen på 2 veckor för nu går jag på semester och jag ska verkligen påminna mig själv hur himla lyckligt lottad jag är.